lillabarilla

jag är ju nämligen hemkommen till skogen efter att i flera veckor ha klamrat mig fast vid uppsala. där hade jag det helt sinnessjukt lugnt; så lugnt att jag till slut startade upp både ett par sy-projekt och storstädade mitt kök! jag fick mycket kvalitetstid med finaste eskil, det är så sjukt värt!

i torsdags började jag dock jobba här i karlskoga, på lötängen och samma avdelning som sommaren 2008. det känns... lugnt! den omtalade stressen inom äldreomsorgen syns inte till, och de boende håller sig ganska lugna dom med.

jag bävade en del inför hemflytten, eftersom skogen oftast har gett mig ångest och tråkslag de senaste tillfällena jag varit hemma. MEN, jag ber att få omvärdera!

för det första är det ju helt omöjligt att jämföra med uppsala. i uppsala har jag det så sjukt bra! finaste syster, underbara nya och gamla vänner och världens finaste kille! dessutom: bra skola, bra gym och ett riktigt trevligt uteliv. gyllene exempel: i början av juni hade vi avskedskväll på mysiga bryggan. god och billig middag, billig alkohol, schysst musik och massa folk! när klockan närmade sig elva smet vi över till v-dala där favorit-markus krunegård spelade, för att sen ansluta till alla fina människor som var kvar på bryggan. en vanlig fredag sådär - jag är så sjukt bortskämd!

men åter till karlskoga. vad är det som är så fel? det är klart; mindre stad, färre vänner kvar osvosv. det stora felet har jag dock alltid känt varit mentaliteten. dom ända som "är" nåt är dom koola fotbollskillarna och deras blonda flickvänner. någon annan talang än fotboll eller möjligen ett utbrett socialt nätverk i stan har inte varit värt mycket. men den här gången när jag kommit hem jag slagits av en värme och familjär stämning som jag aldrig känt av förut! på jobbet: trots att det är en ganska nedslående och svårhanterad situation med de boende, och att den ordinarie personalen måste vara så otroligt trötta på både varandra och de boende, är det en så otroligt skön och just varm stämning! på gymmet för första gången började flera tanter prata med mig redan i omklädningsrummet och på passet kände alla alla (förutom jag då)! slutsats: jag kommer nog överleva sommaren! till hjälp har jag ju dessutom fina föräldrarna, huset med alla trevliga maskiner (tvätt-, disk-, espresso-, och soda streamern förstås!), två golfbanor inom räckhåll och fina vänner! uppmaning: kom hit och känn kärleken så gör vi årets pip till det bästa nånsin!

på tal om karlskoga: passa på att kolla in tabellen för superettan! degerfors på uppflyttningsplats till allsvenskan! waka waka eh eh!!

later!!